Självhypnos

Självhypnos i olika varianter som bl a meditativ självhypnos, suggessionsbaserad självhypnos, lärs i många sammanhang ut som en del av en psykoterapi. Det fhänder emellertid att enbart självhypnos lärs ut som ett sätt för klienten att själv hantera och bearbeta vissa besvär. 

Människor har generellt sett svårare att gå djupt i ett hypnostillstånd vid självhypnos än när en psykoterapeut/hypnotisör leder hypnosen. Genom att använda inspelningar av hypnosinduktioner och t ex suggessioner som rör klientens problem kan klienten ofta gå djupare än vid självhypnos, men det brukar fortfarande finnas problem med bristande timing och bristande anpassning till klientens ¨här-och-nu¨-upplevelse. Den första inspelningen görs helst med klienten närvarande då detta underlättar den individuella anpassningen hypnosinduktionen. En individuellt anpassad inspelning (t ex CD, app) ökar sannolikheten för en fungerande självhypnos och ju mer generell ¨målgrupp¨ desto större är risken att inspelningen inte fungerar för den enskilde individen.

 

Meditativ självhypnos

Meditativ självhypnos bygger på meditationsliknande sätt att utveckla ett hypnotiskt tillstånd. Meditativ självhypnos utvecklas genom koncentration, fokusering av uppmärksamheten i något sinne, och på att klienten hela tiden går tillbaka till fokus då klienten märker att uppmärksamheten vandrat bort, någon annanstans.

  • Ett fokus på det somatiska, kroppsliga (kinestetiska), bygger ofta på att koncentrerat och uppmärksamt följa sin andning, dvs samma tillvägagångssätt som används vid zen-meditation. Denna form av fokusering används mycket i samband med andningsövningar i mindfulness.


  • En fokusering på synen (visuella), inre bilder eller på en yttre fokuseringspunkt. Denna princip kan förekomma i bl a yogiska former av meditation.


  • En fokusering på ljud (auditiva) handlar främst om att koncentrera sin uppmärksamhet mot ett inre ljud. Denna princip används i meditationsformer som använder ett s k mantra - t ex trancendental meditation (TM) och ACEM-meditation.


  • Blandformer som består av kombinationer av flera av ovanstående tillvägagångssätt, t ex 1-7,1-andningen med ursprung i sufistisk meditation och som innebär ett fokus på rytmisk andning och räkning.


De här momenten finns vanligen med som en del i vanlig hypnosinduktion. Gränserna mellan ett meditativt och ett hypnotiskt tillstånd är på inget sätt tydliga; även vanlig djup avslappning kan ligga nära de meditativa och hypnotiska tillstånden.

Meditativa former av självhypnos används idag även inom andra former av psykoterapi så som mindfulness, dialektisk beeendeterapi, EMDR. De kan även användas som en del av kroppspsykoterapi. Dessa övningar betecknas sällan som självhypnos; övningarna går under andra namn inom ramen för andra psykoterapiformer.


Suggessionsinriktad självhypnos

Självsuggession kan användas på ett likartat sätt som i samband med hypnotisörens vanliga användandet av suggessioner vid hypnos. Självhypnotiska tillstånd kan användas för att ge självsuggessioner av olika slag och i olika avsikter. 

Liknande tekniker används numera även inom Kognitiv BeteendeTerapi - vid Compassionfokuserad Psykoterapi.


Självhypnotisk visualisering

Klienten kan också använda visualisering av t ex sitt inre rum - så som vid Mental Träning eller en Trygg Plats som i EMDR eller inför hypnosterapi. 


Hypnos-CD, hypnoskassetter och hypnos-appar

Många människor har svårare att glida in djupt i ett hypnostillstånd vid självhypnos än när en hypnosterapeut är närvarande. Det kan underlätta om man istället spelar in en hypnosinduktion och t ex suggessioner som rör klientens problem, istället för att klienten själv ska utföra detta under självhypnosen. De flesta klienter får då lättare att hänge sej åt den hypnotiska upplevelsen än då de själva styr, kontrollerar och utvecklar det egna hypnotiska tillståndet.

Det finns i dag många olika hypnos-CD, hypnoskassetter och hypnos-appar på marknaden, men det är på inget sätt ovanligt att människor har svårigheter att använda dem pga att de vanligen är för generella och brister i individuell anpassning. Särskilt då man börjar använda hypnos-CD eller motsvarande i samband med att man upplever ökad psykisk ohälsa, känslomässiga och psykologiska svårigheter, är den allmänna erfarenheten att dessa hjälpmedel är svåra att använda. Under sådana omständigheter är det bättre att kontakta en väl utbildad hypnosterapeut som kan hjälpa till med att t ex spela in en individuellt anpassad CD om det verkar lämpligt.

© UHP 2016               UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI                    STUDENTSTADEN 31                     752 32   UPPSALA                    018 - 55 63 20